finalcountdown.blogg.se

Ketonerna har anlänt!! Att hamna i ketos är en befrielse! Kraften återvänder, hungerskänslan försvinner och man blir nästan euforisk.  Att leva på enbart 5 påsar med soppor per dag och endast få i sig cirka 500 kalorier kan ju verka vansinnigt. Och det är det kanske? Det är ju inte hållbart i längden. Men att få slippa tänka på mat, slippa förhandla i huvudet om vad jag ska få äta det är så befriande. 

Oftast börjar dagarna i klokt tyst samförstånd mellan mig och min kropp. Vi äter fil och all bran. Aldrig socker,kanske lite kaffe. Sen drar vi iväg på jobb och det är där någonstans på väg till jobb som min kropp och jag börjar dividera. Ska jag köpa med mig något nyttigt att äta till lunch eller är det china box på hörnan som ska föräras med besök av mig (igen). Min kropp har vunnit väldigt få kamper de sista åren. Min hjärna som skriker efter snabba kolhydrater är fenomenal på att övertyga och övertala. Så redan klockan 8 på morgonen börjar dagens goda förutsättningar att blekna.  Och hur det ser ut efter klockan 18.00 kan ni ju bara gissa...  

Men hjärnan har tystnat lite nu. Den inser väl att slaget är förlorat. Det blir bara soppor. Och nej, det går inte att byta ut en soppa mot ett dubbelnougat!!